Dels för att jag alltid är nyfiken på nyheter, dels för att gränssnittet är lättförståeligt och visuellt tilltalande och dels (vilket är mest viktigt för mig) för att jag hittade många intressanta människor att samtala med.
Jag upplever att dialogen på G+ är otroligt utvecklande och inspirerande. Trådarna lever längre än på Twitter, är mindre familjära än på Facebook och mindre stela än på Linkedin.
Men med Google+ är det som med alla andra nätverk: du får det du förtjänar eller du får det du vill om du vet vad du vill.
För mig personligen handlar det om utveckling av mitt egna nätverk. Jag berikas av kontakterna med andra, jag utvecklas genom dialogen och konversationerna och jag tycker att på G+ har jag lätt att hitta likasinnade.
Jag upplever plussare som mogna och medvetna nätverkare. De flesta har varit med om en del nätverk tidigare och är mer kvalitativa i både delande och cirklande. Vissa (likt mig själv) har egna bestämda åsikter om en del nätverk, andra bränner inte broar bakom sig och är aktiva i flera.
Jag är inte så bra på att cirkla er alla för jag gillar den känsla av en blandning av allt när jag checkar in. Fotografer, filosofer, mediefolk, publicister, konstnärer. Jag gillar att vi pratar mindre yrke (som på Linkedin) och mer intresse och passion. Och äkta känns det för mig. Inte den glittriga glänsande (som på FB) men äkta engagemang. Och utvecklande att se hur tråden i ett visst ämne fördjupas och ändras utan att drunkna i en mängd andra tillägg (som på min första kärlek: Twitter).
Må vi alla plussa länge och väl och växa om nya konversationsnyfikna och för alla som fortfarande tvekar har jag ett tips från den berömda filosofen Nalle Puh:
”Du kan inte alltid stanna i din egen hörna av skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland också”.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar